Äntligen hemma :D

Nu kan jag skriva lite mer om min östersundsresa eftersom jag nu har min egen dator och internet funkar :D

Det började ju med att jag och mamma åkte härifrån kl 06.15 o.o jag typ dog lite i bilen X'D Jag behövde ha på mig mina glasögon hela tiden ><. Första stoppet vi gjorde var i just östersund, det var på donken :D haha X'D Men klockan hade inte hunnit blivit 10.00 så dom serverade fortfrande frukost *sadface* så jag kunde inte få min glass. Istället fick jag pankakor och de var ju helt okej de med :D

Sen åkte vi ju vidare till min moster och lämnade bilen, efter det hämtade min morfar oss och skjutsade oss till sjukan. Efter vi varit där på en tråkig undersökning jag inte orkar gå in mer på, gick vi ned på stan. Vi fick runt där i ungefär 4.5 timmar innan vi inte pallade mer... På den tiden hade jag hunnit få en bok, en svart tröja och så hade vi ätit lunch på nån kinesisk resturang.

Man kanske borde skaffa sig en kines som nästa kille :D hihi otroligt vackert leende han hade! Jag skojar inte, jag typ dog o.o När han såg på mig och log kände jag till och med hur jag rodna X'D PINSAMT! X'D

Haha nä men han var helt enkelt jätte söt :D

Sen gick vi ju upp till morfar, där skrev jag ju ett inlägg så det behöver jag inte heller gå in på X'D Sedan åkte vi tillbaka och jag träffade hon som skulle operera, ställde lite frågor sen åkte vi därifrån hem till moster igen. Hemma hos moster åt vi, kolla lite på tv och jag bloggade lite. Sedan senare på kvällen kom Fredrik dit med sin flickvän Anna tror jag hon hette X'D

Fredrik... Min förlorade kusin! Närå, men jag hade inte träffat han på flera år X'D Det senaste jag kom ihåg av honom var när vi satt här hemma, ute på alltanen, åt middag, jag var lite, och han disskuterade lätt mjölk med min mamma... X'D hahahaha han är faktiskt rolig! Han är en otroligt gullig kusin faktiskt :D Fast han var kortare än vad jag trodde han skulle vara (A) HIHI X'D

Sen har jag blivit opererad idag, skriver om de sen nångång X'D När jag orkar :D

Det var otroligt roligt att träffa dig igen Fredrik, det var ju ett tag sen och vi båda har hunnit förändras mycket til utseende :D Hoppas vi träffas snart igen ^^

Och det var otroligt trevligt att äntligen få träffa dig Anna, få ett ansikte för namnet man hör då och då X'D Hoppas vi träffas fler gånger :D

Seeya! :D

Vad är det med oss människor?

Varför har vi ens problem med misshandel och våldtäckt? Vad är problemet med att bara respektera varandra?! Varför misshandlar man någon? Är det kanske för att man känner sig mäktig. Man får människor att bli rädd för en, dom håller sig undan och vågar inte vara sig själva. Rädslan för att göra fel växer bara och blir större och större. Misshandlar du din fru och hon stannar verkar du tro att du har rätt att göra det igen. Men det har du inte! Om hon är så godtrogen och tror att det inte kommer hända igen anser faktiskt jag att du får skylla dig själv. Om du fått ett slag en gång, kommer du absolut få det igen. Folk säger att vilken kvinna som helst kan bli misshandlad av sin man, jag håller inte med om det. Om du väljer att bli tillsammans med en man som är agresiv och ni har haft era stora gräl och han tilslut slår dig får du skylla dig själv. Det finns otroligt många signaler innan och du har valt att bara ignorera dom. Du får helt enkelt skylla dig själv när du väljer att fortsätta vara tillsammans med mannen efter alla tecken. När du sedan fått slaget och ändå stannar kvar med den dumma tanken att det inte händer igen är du bara dum. Det är klart att det händer igen! Han har gjort det en gång, han kommer göra det igen. Han är en människa och människor vill ha makt. Han inser alldeles för snart att han får just det genom slag, du blir rädd och visar dig underlägsen. Du vill inte bli slagen och gör som han vill. Han kan äntligen få bestämma över dig.

Och om vi nu kommer in på väldtäckter så förstår jag inte vad som är så otroligt sexigt med det. Vad är det som är sexigt med någon som skriker, gråter, slår, får panik, ber om nåd? Om du anser att det är för att få en trevlig upplevelse anser jag att du bara kan be din partner om detta istället för att våldta någon oskyldig människa som inte vill ha dig över huvudtaget. Dom som våldtar, som oftast är killar, blir bara yngre och yngre. Det är skrämmande! Hur ger vi egentligen dom ens idéerna? Det är just vårt sammhälle som ger dom idéerna, idéerna att det är rätt eller något... Jag förstår bara inte vad vi gör med vårt samhälle.

Jag vet att jag inte kan ändra på allt men jag kan göra någonting. Jag kan försöka lyfta fram problemet och försöka få fler än mig att göra något för att detta ska ändras.

Jag hoppas ni orkar läsa :)

Hihi min bild :D

Nu sitter jag på mina kusiners dator, det är ett ovanligt tangentbord för mig så det känns lite konstigt X'D

Operationen imorrn då... Känns lite konstigt.. Men otroligt skönt att få det överstökat. Det är det ända som cirkulerar i min hjärna just nu, jag har inte tid att tänka på annat.

Livet går vidare utan honom. Jag har svårt att få ut han från min hjärna men jag försöker, men ibland räcker inte det. Jag kan ha honom som vän och det kommer jag försöka vara. Jag kommer gå vidare, det vet jag, han kommer också gå vidare, om han inte redan gjort det. Det var skönt att få prata med honom, att få veta att allt var lugnt med honom även om han mådde lite dåligt. Få svar på många frågor som cirskulerat runt i min hjärna den senaste veckan. Jag känner att jag släpper han lite mer varje sekund. Snart är han ett minne blott, ett underbar minne men dock bara ett minne. Jag kommer inte glömma honom, jag glömmer ingen. Han är en viktig person i mitt liv och jag vill inte att han ska lämna mig ensam kvar, att han finns där för mig betyder mycket. Jag försöker finnas för honom när han vill prata men jag vet inte om jag lyckas. Men mer än försöka kan jag inte, jag försöker stötta honom och få han att må bra. Men jag kan inte göra mer. Jag vill inte ha mer än vänskap med honom kan jag nu säga säkert, jag tycker om det som det är. Få känna att han finns här för mig och att jag finns där för honom är alldeles tillräckligt. Jag ångrar inget jag gjorde med honom och vi hade en kul tid tillsammans, jag är endast tacksam.

När jag ser ditt underbara leende

Känner jag hur tårarna rullar ned för mina kinder,

Jag sa att jag alltid skulle finnas där för dig

Men nu kan jag inte göra annat än att hålla mig borta,

Men jag skulle aldrig låta dig falla

Ner i avgrunden utan mig,

Vad jag än sagt

Var du min första sanna kärlek,

Jag älskade dig otroligt mycket

Mer än jag kan beskriva,

Men du är lycklig utan mig

Och det vill jag inte förstöra,

In lycka är viktig för mig

Viktigare än min egen,

När jag ser ditt underbara leende

Känner jag hur tårarna rullar ned för mina kinder,

Bara för att jag vet

Att det där vackra leendet

Inte är menat åt mig längre.

Till dig <3 

Seeya :D

Nu sitter jag hos morfar i östersund, min dator har jag hemma hos moster så jag lånade morfars. Haha vilken cool morfar jag har x'D han har en laptop! X'D

Men jag har i alla fall varit på undesökningen nu, hon tror jag bara behöver operera ett öga! YEY! :D Jag får antagligen komma hem på fredag även :D Jag ska även få träffa den som ska operera mig sedan, ställa mina frågor X'D Sen bör det hem till moster igen, ska ju sova där ^^ Så blir det operation imorrn... Är lite nervös o.o

Salsa är så söt :D hihi (A) Det är en hund, om någon undrar X'D

Jag ska skriva mer när jag har min egna älskade dator men just nu är det lite svårt, morfars internet är inte så snabbt...

HEJA MORFAR :D X'D

Seeya 8D

Att så få ord kan ha så stor betydelse.

Tack för att du sa det. Allt blev mycket bättre. Efter bara detta lilla samtal känns det som att jag är redo, en sten har försvunnit, jag kan gå vidare med mitt liv och ha kvar dig som vän. Kanske även du anser att jag är värd bättre, men att jag får ha kvar dig som vän medan jag försöker hitta rätt i livet känns otroligt skönt. Du betyder otroligt mycket för mig och det tror jag du vet.

Tack än en gång.

Jag saknar dig. Du förstod mig och fick mig lycklig. Du visste vad som fick mig att skratta och du har ett så vackert leende. Jag kommer aldrig glömma den underbara tiden du gav mig. Men jag kommer komma över dig för det måste jag. Jag kan inte fortsätta gråta och jag kan inte fortsätta hoppas. Du kommer inte komma tillbaka, det vet jag. Men jag ändå hoppas, slaget är inte förlorat fören man gett upp. Men jag börjar inse att det aldrig mer kommer bli något mer med dig. Jag hoppas vi kan vara vänner och att du kommer finnas där för mig. Det är allt jag kan hoppas på. Vi var det perfekta paret, det var vad utsidan såg. Men även vi hade våra gräl. Men jag saknar allt, alla stunder och alla gräl. Ja, allt med dig.

Det skulle alltid vara du och jag

Det var meningen.

Men ibland går inte saker som man tänkt

Nästan aldrig.

Vi skulle för alltid dela glädje

Och sorg.

Men planer ändras

Besvikelser uppstår.

Du sårade

Jag grät.

Du tröstade

För en sista gång.

Och jag lovade

Att jag aldrig skulle glömma dig.

För en sista gång

Gav jag dig ett dumt löfte.

Till dig. <3

Behövde bara visa min jacka 8D visst ären snygg? :D

Nu tycker jag att jag har skrivit mkt idag X'D

hahaha nu ska jag inte uttråka er mer :D hihi :D

Seeya 8D

Vad är det med oss människor?!

Vart är vår värld påväg? Människor opererar sig till höger och vänster för att dom inte ser perfekta ut. Istället för att försöka hitta någon som kan älska dig för den du är går du och lägger ut tusentals kronor på en operation. Jag förstår mig inte på alla dessa människor, varför inte bara vara sig själv?

Såfort det går förbi någon som inte ser ut som vi tycker dom ska börjar vi direkt klaga och kolla ned på personen. Bara för att en människa vågar vara sig själv trycker vi ned den. Men även människor som försöker smälta in i omgivningen, sånna som försöker vara som någon annan klagar vi på, just för att dom inte är sig själva. Jag förstår inte, om man inte får vara sig själv och inte vara som alla andra hur ska man då vara?

Vi försöker alla nå upp till perfektion, bara få känna oss älskad av alla. Att få alla posetiva blickar på oss när vi passerar. Vi vill att alla ska säga att vi är vackra och att alla ska vilja ha oss. För om man är perfekt får man makt och det är vad alla människor vill ha. Alla vill ha makt att kunna göra det vi vill utan att någon säger att det är fel, vi vill kunna bestämma över oss själva och andra, helst ska alla göra som man säger. Men så är inte dagens samhälle.

Vi försöker bli perfekta, men ingen kommer någonsin bli det eftersom det finns alltid något fel någon annan ser. En människa kan tycka att du är jätte vacker, medan en annan människa han tycka att du ser hemsk ut. Alla tycker olika och du kan aldrig få alla att tycka om dig, och även om du skulle lyckas med det skulle du skaffa dig otroligt många fiender på köpet. Ingen vill känna sig hotad och om vi gör det ligger det i vår natur att göra oss av med hotet. Det kan vara en sån ynklig sak att trycka ned personen som hotar dig på något sätt.

Vi går i vilket fall alldeles för mycket på utseende. Vi tar avstånd från vissa människor bara pågrund av deras utseende. Människor som är överviktiga kan ofta få kommentarer att dom ska gå och banta och käka mindre på MacDonalds. Men det behöver ju inte vara det som är fallet. Fetma är kanske en sjukdom som går i deras släkt som dom inte kan göra något åt. Dom vet redan själva att dom är överviktiga. Dom behöver inte få det påpekat av någon som är lika tunn som en tändsticka. Nedtryckta människor vet hur det känns när någon ser ned på en, det är oftast därför just till exempel överviktiga människor är snällare än dom som är smala. Dom som är smala ser ofta ned på dom som inte har det lika lätt som dom själva, dom skrattar åt dom och har roligt på deras bekostnad. Dom mår sämre men vad spelar det för roll för dom som trycker ner? Dom fick ju i alla fall ha roligt ett tag. Om någon skulle vara elak mot dom skulle dom bara behöva gå till sina kompisar och få det bekräftat att dom bara är svartsjuka på henne.

Jag har inte blivit kränkt och jag är inte överviktig. Jag har tyvärr inte heller några överviktiga kompisar, men jag har förmågan att tänka mig hur andra känner. Jag har kan känna empati för människor och det är något jag kan komma långt på. Jag är inte den perfekta människan, det säger jag inte. Visst har jag gjort mina misstag, visst har jag dömt människor innan jag lärt känna dom men jag har fått ätit upp mina ord. Människor jag dömt på förhand har egentligen varit helt fantastiska människor! Jag hade ingen rätt att dömma dom och det inser jag. Jag har tagit tillbaka det dåliga jag sagt eftersom jag inte har någon anledning att säga det.