Seems like just yesterday
You were a part of me
I used to stand so tall
I used to be so strong
Your arms around me tight
Everything, it felt so right
Unbreakable, like nothin' could go wrong
Now I can't breathe
No, I can't sleep
I'm barely hanging on

Here I am, once again
I'm torn into pieces
Can't deny it, can't pretend
Just thought you were the one
Broken up, deep inside
But you won't get to see the tears I cry
Behind these hazel eyes

I told you everything
Opened up and let you in
You made me feel alright
For once in my life
Now all that's left of me
Is what I pretend to be
So together, but so broken up inside
'Cause I can't breathe
No, I can't sleep
I'm barely hangin' on

Here I am, once again
I'm torn into pieces
Can't deny it, can't pretend
Just thought you were the one
Broken up, deep inside
But you won't get to see the tears I cry
Behind these hazel eyes

Swallow me then spit me out
For hating you, I blame myself
Seeing you it kills me now
No, I don't cry on the outside
Anymore...
Anymore...

Here I am, once again
I'm torn into pieces
Can't deny it, can't pretend
Just thought you were the one
Broken up, deep inside
But you won't get to see the tears I cry
Behind these hazel eyes

Here I am, once again
I'm torn into pieces
Can't deny it, can't pretend
Just thought you were the one
Broken up, deep inside
But you won't get to see the tears I cry
Behind these hazel eyes

Jag och du...

Ja, vad ska man hitta på nu då?

Nu är man inte själv hemma längre utan både mamma och pappa är hemma. Jag måste på stan någonting... Ska köpa en sen födelsedags present till Sofie och en till Angelica XD Vi ska inte börja disskutera när dom faktiskt fyller år.. hehe.. xd

Men livet kilar väl på som vanligt, händer inget särskilt här hemma förutom att jag börjar bli jävligt less..

Klockan 21.00 ska jag i alla fall glo på TV. Känns ju bra att ha nånting att göra X'D

Josse kanske ska komma hit på tosdagen och soffe på fredagen! Jag måste bara klara mig tills dess! Och det hoppas jag på att jag kommer X'D

Aja, Seeya! :*

Alone at last, we can sit and fight.
And I've lost all faith in this blurring light,
But stay right here we can change our plight.
We're storming through this despite what's right.

One final fight, for this tonight.
Woah...
With knives and pens we made our plight.

Lay your heart down the ends in sight.
Conscience begs for you to do what's right.
Everyday it's still the same dull knife,
Stab it through and justify your pride.

One final fight, for this tonight.
Woah...
With knives and pens we made our plight.
Woah...
And I can't go on without your love, you lost, you never held on.
We tried out best... Turn out the light,
Turn out the light.

One final fight, for this tonight.
Woah...
With knives and pens we made our plight.
Woah...
And I can't go on without your love, you lost, you never held on.
We tried out best... Turn out the light,
Turn out the light.

TEXTEN PÅ DEN BRA LÅTEN :D X'D

Dagen blev inte som igår X'D

Nu märker jag verkligen skillnaden från före operationen, jag kan ligga och läsa i timmar utan huvudverk XD

Det är det jag gjort idag. Jag har läst. Men jag fastna i boken :o DEN ÄR UNDERBAR!
Verkligen något att rekomendera :D

Eller jag har 2 serier att rekomendera :D Bok serier asså X'D
Ja jag är en liten bokmal (A)

Första serien heter "House of Night"

Den tredje boken kom ut nu i mars, men jag har bara läst dom 2 första, förhoppningsvis får jag tredje delen när jag fyller år ^^

Boken handlar om vampyrer.. X'D haha ja jag tycker om de (A)

Kan skriva av baksidan på bok 1.

"Vampyrens märke

Hostattackerna är det första tecknet på att Zoey håller på att bli något annat än en vanlig high school-tjej.

Det andra tecknet är att en död kille står och väntar vid hennes skåp i skolan. Hans uppgift är att spåra upp blivande vampyrer och märka dom med månskäran som är tecknet för alla, människor och vampyrer, att man är vampyr.

När det finns i ens panna måste man genast lämna sitt vanliga liv, sina vänner och sin familj och ta sig till ett Nattens hus om man ska ha en chans att överleva förändringen.

Välkommen till Zoey Redbirds värld!

Den är väldigt lik vår egen - man går i skolan, fikar med kompisar eller har en nörd kväll med Star-Wars-filmerna.

Men det är också en värld där vampyrer lever helt öppet (Ja, de är sjukt snygga), och fruktansvärda saker lockas upp ur underjorden. En värld med mycket magi, kärlek och död."

Så där var den första boken :D

Visst verkar den bra? ;) Det är den i alla fall! :D

Nu tänkte jag skriva av baksidan på den andra serien som heter "Vampire Academy"

Den handlar också om vampyrer X'D hahahaha vad förvånansvärt!

Baksidan på bok 1:

"Törst

Häftiga rappkäftade Rose (dhampir, halv vampyr) och lugna eftertänksamma Lissa (moroi, vampyr) är bästa vänner. För två år sedan rymde de från sin internat skola, S:t Vladimir. Sedan dess har skolan och vampyrvärlden försökt spåra dem, och föra dom tillbaka till tryggheten i den ensliga belägna och mycket välbevakade skolan för vampyrer.

Men det är inte alls tryggt för Lissa. Hon har nämligen en speciell egenskap som många skulle vilja utnyttja, även om det betyder att Lissa själv dör eller blir galen.

Och den här gången hinner inte Lissa och Rose undan när skolans spårare dyker upp..."

Också en helt fantastisk bok :D Jag har suttit och läst den hela dagen.. Jag blev helt fast. Jag har snart läst ut första och kan rekomendera den varmt. Tvåan börjar jag nog på imorrn eller något 8D

Aja det var allt för mig den här gången :D

Seeya! :D

Don't walk away...

En ny dag,

Blir väl samma saker som jag gjorde igår... Asså seriöst jag kommer ruttna här inne!

Jag tycker inte om att vara själv! Någon liten snäll figur som vill komma och hälsa på mig? *puppyeyes* Snääälla?

Jag klarar inte av att vara instängd länge har jag kommit på XD Men jag kan inte gå på skolan med mitt öga heller.. Det går inte... Jag skulle inte palla smärtan >< Det gör tummefan ont hela tiden :o (ignorera mitt val av ord X'D)

Varför ska det vara så otroligt tråkigt hemma för? Det går ju INGENTING på TV på dag tid :o eller okej det går väl program.. Men inga bra :o
Igår överlevde jag ju för att det fanns så många bra filmer men idag äre ju inte en ända (U) Vad ledsen jag blir :'(

Fast om nån snäll liten krabat tänker komma hit får dom höra av sig först så jag hinner byta kläder från mina säck kläder :D består av en stor slit tröja och mjukisbyxor XD Och jag har inte heller fixat håret... Vad vacker jag är! *NOT*

Jag vill ha någonting att göra lalalalaalaaaaa XD (Y)(8)

UNDERHÅLL MIG SNÄÄÄLLA?!

Seeya! :D

Jag skrev ditt namn i snön, men vinden blåste bort det.

Jag skrev ditt namn i sanden, men vattnet kom och tog det ifrån mig.

Jag skrev ditt namn i mitt hjärta, där kommer det finnas för alltid.

Jag kommer aldrig glömma dig.

Jag skriver detta bara för att jag måste skriva av mig och förhoppningsvis läser du det och förstår utan att jag behöver säga det rakt till dig...

Du betyde otroligt mycket för mig. Jag älskade dig av hela mitt hjärta. Du var den första jag kunde säga att jag älskade och mena det. Förhållanden är aldrig lätt, det vet jag redan. Jag trodde det skulle hålla längre. Men jag visste ju inte om lögnerna. Dom lögnerna som du sa åt upp dig innefrån. Jag tyckte att vårt förhållande skulle vara värt guld, det tyckte jag också, innan jag naiv som jag är fick veta att du ljugit för mig. Jag kan inte låta bli att fundera på vad det var du ljög om, men ändå vill jag inte veta.

Jag hade hyfsat självförtroende när jag var med dig och det blev bättre. Men sedan när det tog slut och du sa att du hade ljugit. Då krossade du allt helt totalt. Det känns fortfarande som att det var mig du ljög om, att du ljög om vad du tyckte om mig.

Det finns aldrig ett bra sätt att avsluta något som är kärt hos en människa, det finns bara dåliga och mindre dåliga.

Jag har fortfarande känslor för dig, men jag vet inte om jag kan säga att jag älskar dig längre. Men du finns i mitt huvud varenda dag, alla våra bra minnen. Du var den som faktiskt tog min oskuld och den personen har jag nu insett att man aldrig glömmer. Du kommer alltid vara en liten del av mig, men jag kommer nog komma över dig med tiden.

Vi skulle försöka vara vänner men jag vet inte om det går för mig, inte som det är nu. Jag har för mycket att tänka på just nu. Jag har egentligen inte tid att sitta och tänka på dig och kämpa emot mina tårar.

Jag gråter fortfarande när jag tänker på dig, jag kan inte hjälpa det. Det känns som allt är mitt fel och det kan faktiskt ingen ändra på. Alla säger att det inte är mitt fel, men vad vet dom om det? Det var du som "älskade" mig. Jag vet inte om du gjorde det eftersom jag inte vet vad du ljög om... Men det är du som ska säga att det inte är mitt fel och eftersom du inte gjort det hittills antar jag att det var just mitt fel.

Jag klarar inte av att bli sviken av någon jag älskar. Du sa att du alltid skulle finnas där, precis som så många andra. Det är så otroligt många som sagt till mig att dom alltid ska finnas där för mig, men dom har stuckit anyway... Jag kan inte låta bli att tänka tanken att det kanske är precis det du kommer göra. Du kommer också lämna mig ensam kvar när jag behöver dig som mest.

Eftersom jag inte vet hur mycket du ljög så har jag också svårt att tro på det du lovar. För om du ljög för mig medan vi var tillsammans vad säger då att du inte kan ljuga för mig nu när vi inte är det?

Jag vill bara veta att du bryr dig... Jag skulle vilja se att du brydde dig. Men det kommer du aldrig visa mig. Du kommer fortsätta låtsas som ingenting. Jag förstår inte hur du klarar av det... Men jag antar att du betyde mer för mig än jag betyde för dig... Det är så du får det att kännas. Jag vill inte ha det såhär! Jag vill kunna vara kompis med dig, men även kunna komma över dig. Men jag tror inte det kommer gå... Jag måste få tid för mig själv. Få tid på mig att kunna få tillbaka mig själv, som jag var före jag träffade dig. Jag vill kunna ha mitt självförtroende jag hade då, inte det jag har nu... Sedan vill jag bara ge mig ut och träffa den nya. Den som jag på nytt ska få kyssa och ha ett förhållande med. Men det måste vara någon som kan klara av min energi och min lust att göra någonting nästan hela tiden. Det gjorde inte du, det förstod jag...

Man kan aldrig ändra på en person, så jag försökte inte ens ändra på dig. Jag tog dig precis som du var, du var inte perfekt men du var underbar, trodde jag. Det första jag börja tycka om med dig var nog att du vågade vara dig själv vilka som än var där, du var knäpp helt enkelt... Och jag tyckte om det. Jag vill ha en knäpp kille, en som är sig själv vilka som än är med. Det var du och det var nog därför jag först blev intresserad.

Jag har en massa minnen från tiden som var vår. Jag vill inte glömma dom, men jag vill inte tänka på dom heller. Jag försöker se framåt, in i framtiden för att kunna se det bra, det nya. Men ibland går inte det, eftersom jag kommer att tänka på dig.

Det jag försöker säga är att jag tänker på dig och... Ja... Du var min första stora kärlek.

Du vet vem du är.