Vad är det med oss människor?

Varför har vi ens problem med misshandel och våldtäckt? Vad är problemet med att bara respektera varandra?! Varför misshandlar man någon? Är det kanske för att man känner sig mäktig. Man får människor att bli rädd för en, dom håller sig undan och vågar inte vara sig själva. Rädslan för att göra fel växer bara och blir större och större. Misshandlar du din fru och hon stannar verkar du tro att du har rätt att göra det igen. Men det har du inte! Om hon är så godtrogen och tror att det inte kommer hända igen anser faktiskt jag att du får skylla dig själv. Om du fått ett slag en gång, kommer du absolut få det igen. Folk säger att vilken kvinna som helst kan bli misshandlad av sin man, jag håller inte med om det. Om du väljer att bli tillsammans med en man som är agresiv och ni har haft era stora gräl och han tilslut slår dig får du skylla dig själv. Det finns otroligt många signaler innan och du har valt att bara ignorera dom. Du får helt enkelt skylla dig själv när du väljer att fortsätta vara tillsammans med mannen efter alla tecken. När du sedan fått slaget och ändå stannar kvar med den dumma tanken att det inte händer igen är du bara dum. Det är klart att det händer igen! Han har gjort det en gång, han kommer göra det igen. Han är en människa och människor vill ha makt. Han inser alldeles för snart att han får just det genom slag, du blir rädd och visar dig underlägsen. Du vill inte bli slagen och gör som han vill. Han kan äntligen få bestämma över dig.

Och om vi nu kommer in på väldtäckter så förstår jag inte vad som är så otroligt sexigt med det. Vad är det som är sexigt med någon som skriker, gråter, slår, får panik, ber om nåd? Om du anser att det är för att få en trevlig upplevelse anser jag att du bara kan be din partner om detta istället för att våldta någon oskyldig människa som inte vill ha dig över huvudtaget. Dom som våldtar, som oftast är killar, blir bara yngre och yngre. Det är skrämmande! Hur ger vi egentligen dom ens idéerna? Det är just vårt sammhälle som ger dom idéerna, idéerna att det är rätt eller något... Jag förstår bara inte vad vi gör med vårt samhälle.

Jag vet att jag inte kan ändra på allt men jag kan göra någonting. Jag kan försöka lyfta fram problemet och försöka få fler än mig att göra något för att detta ska ändras.

Jag hoppas ni orkar läsa :)

Hihi min bild :D

Nu sitter jag på mina kusiners dator, det är ett ovanligt tangentbord för mig så det känns lite konstigt X'D

Operationen imorrn då... Känns lite konstigt.. Men otroligt skönt att få det överstökat. Det är det ända som cirkulerar i min hjärna just nu, jag har inte tid att tänka på annat.

Livet går vidare utan honom. Jag har svårt att få ut han från min hjärna men jag försöker, men ibland räcker inte det. Jag kan ha honom som vän och det kommer jag försöka vara. Jag kommer gå vidare, det vet jag, han kommer också gå vidare, om han inte redan gjort det. Det var skönt att få prata med honom, att få veta att allt var lugnt med honom även om han mådde lite dåligt. Få svar på många frågor som cirskulerat runt i min hjärna den senaste veckan. Jag känner att jag släpper han lite mer varje sekund. Snart är han ett minne blott, ett underbar minne men dock bara ett minne. Jag kommer inte glömma honom, jag glömmer ingen. Han är en viktig person i mitt liv och jag vill inte att han ska lämna mig ensam kvar, att han finns där för mig betyder mycket. Jag försöker finnas för honom när han vill prata men jag vet inte om jag lyckas. Men mer än försöka kan jag inte, jag försöker stötta honom och få han att må bra. Men jag kan inte göra mer. Jag vill inte ha mer än vänskap med honom kan jag nu säga säkert, jag tycker om det som det är. Få känna att han finns här för mig och att jag finns där för honom är alldeles tillräckligt. Jag ångrar inget jag gjorde med honom och vi hade en kul tid tillsammans, jag är endast tacksam.

När jag ser ditt underbara leende

Känner jag hur tårarna rullar ned för mina kinder,

Jag sa att jag alltid skulle finnas där för dig

Men nu kan jag inte göra annat än att hålla mig borta,

Men jag skulle aldrig låta dig falla

Ner i avgrunden utan mig,

Vad jag än sagt

Var du min första sanna kärlek,

Jag älskade dig otroligt mycket

Mer än jag kan beskriva,

Men du är lycklig utan mig

Och det vill jag inte förstöra,

In lycka är viktig för mig

Viktigare än min egen,

När jag ser ditt underbara leende

Känner jag hur tårarna rullar ned för mina kinder,

Bara för att jag vet

Att det där vackra leendet

Inte är menat åt mig längre.

Till dig <3 

Seeya :D

Nu sitter jag hos morfar i östersund, min dator har jag hemma hos moster så jag lånade morfars. Haha vilken cool morfar jag har x'D han har en laptop! X'D

Men jag har i alla fall varit på undesökningen nu, hon tror jag bara behöver operera ett öga! YEY! :D Jag får antagligen komma hem på fredag även :D Jag ska även få träffa den som ska operera mig sedan, ställa mina frågor X'D Sen bör det hem till moster igen, ska ju sova där ^^ Så blir det operation imorrn... Är lite nervös o.o

Salsa är så söt :D hihi (A) Det är en hund, om någon undrar X'D

Jag ska skriva mer när jag har min egna älskade dator men just nu är det lite svårt, morfars internet är inte så snabbt...

HEJA MORFAR :D X'D

Seeya 8D