Direktlänk till inlägg 30 mars 2010
Jag skrev ditt namn i snön, men vinden blåste bort det.
Jag skrev ditt namn i sanden, men vattnet kom och tog det ifrån mig.
Jag skrev ditt namn i mitt hjärta, där kommer det finnas för alltid.
Jag kommer aldrig glömma dig.
Jag skriver detta bara för att jag måste skriva av mig och förhoppningsvis läser du det och förstår utan att jag behöver säga det rakt till dig...
Du betyde otroligt mycket för mig. Jag älskade dig av hela mitt hjärta. Du var den första jag kunde säga att jag älskade och mena det. Förhållanden är aldrig lätt, det vet jag redan. Jag trodde det skulle hålla längre. Men jag visste ju inte om lögnerna. Dom lögnerna som du sa åt upp dig innefrån. Jag tyckte att vårt förhållande skulle vara värt guld, det tyckte jag också, innan jag naiv som jag är fick veta att du ljugit för mig. Jag kan inte låta bli att fundera på vad det var du ljög om, men ändå vill jag inte veta.
Jag hade hyfsat självförtroende när jag var med dig och det blev bättre. Men sedan när det tog slut och du sa att du hade ljugit. Då krossade du allt helt totalt. Det känns fortfarande som att det var mig du ljög om, att du ljög om vad du tyckte om mig.
Det finns aldrig ett bra sätt att avsluta något som är kärt hos en människa, det finns bara dåliga och mindre dåliga.
Jag har fortfarande känslor för dig, men jag vet inte om jag kan säga att jag älskar dig längre. Men du finns i mitt huvud varenda dag, alla våra bra minnen. Du var den som faktiskt tog min oskuld och den personen har jag nu insett att man aldrig glömmer. Du kommer alltid vara en liten del av mig, men jag kommer nog komma över dig med tiden.
Vi skulle försöka vara vänner men jag vet inte om det går för mig, inte som det är nu. Jag har för mycket att tänka på just nu. Jag har egentligen inte tid att sitta och tänka på dig och kämpa emot mina tårar.
Jag gråter fortfarande när jag tänker på dig, jag kan inte hjälpa det. Det känns som allt är mitt fel och det kan faktiskt ingen ändra på. Alla säger att det inte är mitt fel, men vad vet dom om det? Det var du som "älskade" mig. Jag vet inte om du gjorde det eftersom jag inte vet vad du ljög om... Men det är du som ska säga att det inte är mitt fel och eftersom du inte gjort det hittills antar jag att det var just mitt fel.
Jag klarar inte av att bli sviken av någon jag älskar. Du sa att du alltid skulle finnas där, precis som så många andra. Det är så otroligt många som sagt till mig att dom alltid ska finnas där för mig, men dom har stuckit anyway... Jag kan inte låta bli att tänka tanken att det kanske är precis det du kommer göra. Du kommer också lämna mig ensam kvar när jag behöver dig som mest.
Eftersom jag inte vet hur mycket du ljög så har jag också svårt att tro på det du lovar. För om du ljög för mig medan vi var tillsammans vad säger då att du inte kan ljuga för mig nu när vi inte är det?
Jag vill bara veta att du bryr dig... Jag skulle vilja se att du brydde dig. Men det kommer du aldrig visa mig. Du kommer fortsätta låtsas som ingenting. Jag förstår inte hur du klarar av det... Men jag antar att du betyde mer för mig än jag betyde för dig... Det är så du får det att kännas. Jag vill inte ha det såhär! Jag vill kunna vara kompis med dig, men även kunna komma över dig. Men jag tror inte det kommer gå... Jag måste få tid för mig själv. Få tid på mig att kunna få tillbaka mig själv, som jag var före jag träffade dig. Jag vill kunna ha mitt självförtroende jag hade då, inte det jag har nu... Sedan vill jag bara ge mig ut och träffa den nya. Den som jag på nytt ska få kyssa och ha ett förhållande med. Men det måste vara någon som kan klara av min energi och min lust att göra någonting nästan hela tiden. Det gjorde inte du, det förstod jag...
Man kan aldrig ändra på en person, så jag försökte inte ens ändra på dig. Jag tog dig precis som du var, du var inte perfekt men du var underbar, trodde jag. Det första jag börja tycka om med dig var nog att du vågade vara dig själv vilka som än var där, du var knäpp helt enkelt... Och jag tyckte om det. Jag vill ha en knäpp kille, en som är sig själv vilka som än är med. Det var du och det var nog därför jag först blev intresserad.
Jag har en massa minnen från tiden som var vår. Jag vill inte glömma dom, men jag vill inte tänka på dom heller. Jag försöker se framåt, in i framtiden för att kunna se det bra, det nya. Men ibland går inte det, eftersom jag kommer att tänka på dig.
Det jag försöker säga är att jag tänker på dig och... Ja... Du var min första stora kärlek.
Du vet vem du är.
Hej. Nu var det ett tag sedan jag skrev. Haha, men det har varit annat som hänt. Jag har helt enkelt inte haft ork, lust eller tid att skriva. Men nu tar jag mig lite. Såhär är det. Jag är tsm med Fredde, jag typ spenderar halva min tid hemma hos...
Ja ni. Midsommar igår, haha fan det var nice ändå. Åkte hem från Fredde typ 12 tiden, fick skjuts av han till navet, mycket snällt Åkte hem och gjorde mig i ordning och åt middag med familjen samt Karin. Sedan åkte jag med brorsan och Karin till...
Nowhere to run and nowhere to hide You're scared of the truth, I'm tired of the lies Cuz who I am, is where you wanna be Don't act like an angel You fallen again You're no super hero I found in the end So lie to me once again And tell me everything...
Så nu har man varit ute i solen och stekt typ mesta delen av dan. Sen har jag legat framför tv:n haha. Men min älskade bok tog tyvärr slut men jag har en back up plan! Jag har en bok till! Haha! Dock inte av samma serie, denna handlar om en häxor, ja...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|